Jag skulle jättegärna vilja öppna kafé här i Kina. Så ser 2012 nyårslöfte ut! Träffade en jänkare här som har öppnat en pizzeria, men en budget på 40papp så fick han ihop en fin pizzeria i 张家界 （zhang'jia'jie) som är staden med dom fina bergen som fick mycket uppmärksamhet i och med filmen Avatar. Dom 40pappen spenderades såhär; 20papp för hyran i ett år. 5papp med ugn, möbler och inredning. 15papp i drift o ingrediens kostnader (5-8kr i timmen i lön till anställda, 2-3 anställda).
Men pizzeria är ju tyvärr ingen vinstmaskin i Kina, men om man gör fet rätt så kan man få det att funka fint fint! Jag ska öppna med kafé med betoning på goda mackor (som pizza e mackor svårt).
Och om man inte heter Starbucks så kommer det inte sälja så mycket. Så min plan; Starducks eller Starfucks! ( till och med Walmart har Starbucks kaffe för 25, då konkurransen kostar 5, se bilden) Ingen annanstans betalar man 32pix för en latté i Kina! Min plan, kaffe och god macka för 20bagis!
Den dagen jag glömmer att plocka med mobilen(kameran) är den dagen som bryter vardagen med något som är värt att fota. Typiskt!
Klockan tio på kvällen går flickvännen och jag på promenad, vi går till parken, det är dött, inga människor såhär sent. På vägen hem igen så rusar tre kineser mot oss och passerar illsnabbt! Vid bilvägen vid sidan om ser jag (i ögonvrån) en motorcykel polis som tvärnitar och faller till marken, plockar sig snabbt upp och springer efter dom där tre, på väg in i parken. Blir nyfiken och vänder mig om, såklart! Då smäller det, ser och hör en av dom skjuta mot polisen (som också är åt mitt generella håll) två smällar och sedan en tredje som polisen svarar med! En av dom faller till marken. Och snart hör jag sirener då fler poliser tar upp jakten. Shit tänker jag, killen sköt just mot mig, tänker jag! Jag kunde dött tänker jag, och ingen kamera har jag för att filma eller fota min egen död tänker jag!
Snabbt blir den en folkmassa runt "boven" som ligger på mage nu med handfängsel, orörlig. Nä, han är inte död, inte än. Min flickvän snappar upp ett samtal mellan två av poliserna på plats "en av dom är fortfarande på fri fot, två e fångade!"
Det blir snabbt ointressant och vi rör oss hem igen, passerar polis-motorcykeln som ligger på gatan med repad lack och en trasig lampa.
Jag läser den här boken just nu. Skriven av en kinesiska vid namn Guo Xiaolu ( eller Xiaolu Guo i västerländskt ordning) och jag skrattar mycket och känner med huvudpersonen som är en 23 årig tjej från Kina som pluggar engelska i London. Blir kär i en tjugo år äldre man och vill förstå sig på den konstiga kulturen i väst. Mycket roligt skriven, som boken "Ett Öga Rött" fast med en kinesisk vinkel av engelska språket. Mycket bra läsning, rekommenderas!
Jag satt på bussen en dag och tittade på Buss-TVn som visar allt från nyheter, matprogram till "lånade" videoklipp från Americas Funniest Videos. Plöstligt kom en reklam upp, jag såg en otroligt vacker ung kvinna, en sådan som bara finns efter att man först ändrat henne på PS. Och jag tänker, vad är det hon säljer? Jag hör inget på grund av trafiken och alla de kineser som pratar i munnen på varandra. Tur att man kan läsa någolunda för att uppfatta att vad fina kvinnan säljer NU är för halva priset. Jag kollar intresserat, vill kanske köpa. Det kostade 129 yuan (motsvarar ungeför lika många kronor) förr, men nu, eller då jag först såg reklamen, kostar det bara 69 bagis. Sedan uppfattade jag vad den vackra figuren på rutan sålde, det var sin egen figur, eller andras figur. Det var tv reklam för abort och vad man skulle förlora om man blev med barn.
Det fick mig att tänka på en-barns-politiken som råder här i Kina och folk jag själv har mött som haft mera personliga möten med den lagen och dess konsekvenser. Eller är det som lagen att man inte får röka i gemensamma utrymmen? Där det är ingen som bryr sig, är det någon som upprätthåller lagen om ett barn per äktenskap?
.
En av dom stora fördelarna med att vara en sådan som inte pratar mycket är att det gjort mig till en god lyssnare, det för med sig svårigheter dock då man lär sig ett nytt språk. Men också flockas folk runt mig som vill ha någon att prata med. Den jag i nuläget minns starkast är tjejen från Ningbo som blev gravid och vars pojkvän, en tysk, illa kvickt lämnade landet då hon berättat den, för henne, goda nyheten. Hon själv föddes som tredje barnet av fyra, därmed olaglig. Det fick föräldrarna betala dyrt för, deras tredje hus revs till marken i sökandet efter barnen. Och deras tomt blev halverat som straffavgift då faktiska pengar inte fanns. - Nu var hon hur som helst gravid och ensam. Men med drömmen att bli mamma till en blond pojke som skulle se så okinesisk ut som det bara gick. Inget jobb hade hon heller, då kom hon till mig och frågade om det var verkligen en så bra idé att behålla barnet. Ett barn utanför äktenskap är fortfarande väldigt tabu i Kina. Men här fanns också utrymme för att komma undan en-barns policyn. För hon skulle bli ensamstående mor, om hon då gifte sig med en man som inte hade barn skulle dom kunna ha ett gemensamt barn efter äktenskapet. Så helt plötsligt skulle hon få ha lov att ha ett andra barn, ett litet syskon till tyska babyn. Efter mycket om och men dock så tog hon upp erbjudandet från reklam-filmen och gjorde abort. För hon kom att tänka på att efter det eventuella barnet kom, skulle det bli svårt att hitta någon man som skulle vilja ha henne.
.
En annan som jag dock aldrig hann träffa var en ung man i universitets ålder som var hans föräldrars ögonsten. Eller kanske ögonsten var att ta i, han skulle vara den arvingen som gjorde något av sitt liv. I Kina finns det något som går under namnen Tiger-mom och Wolf-dad (om det inte är åt andra hållet) och det är föräldrar som pressar sitt barn till det yttersta, ibland med väldigt tragiska resultat. I denna pojkes fall, han var klass-kamrat med en av mina vänner här i Changsha, slutade det med att han hoppade från taket på ett femvåningshus och avslutade därmed sitt liv. Enligt min vän så var det föräldrarna som inte var riktigt nöjda med hans studier, det gick rykten att han blev kär i tjej från samma klass som avvisat honom, ingen vet riktigt. Men i en-barns-politikens Kina så var det han gjorde väldigt själviskt, att man omöjligt kan må så illa att man inte kan ägna en tanke till ens föräldrar som inte kommer ha någon att ta hand om dom när dom blir gamla, och ta trappan ner istället.
.
Sist ska jag skriva något om hon faktikst inte är ensam-barn utan har fem syskon. Inte blev hon lyckligare att det dock. Det var nämligen så att hennes pappa utnyttjade möjligheten att inom ett äktenskap ha ett endaste barn. Han gifte sig nämligen med sex kvinnor totalt. Dom första fem gav honom döttrar, så han stannade med den sjätte kvinnan som födde en pojke. Min vän var den äldsta av dom och har alltså ingen pappa, men hon känner till dom andra fem syskonen, dock så vet inte den sjätte, pojken, om sina syskon alls.
.
Om man har pengar att kringgå lagen och skaffa fler barn så går det bra i Kina. Om man inte har några pengar alls, så går det också bra visar det sig, då en fattiglapp inte har något att förlora och kan därmed inte straffas på samma sätt som medelkinesen som kan förlora allt då man behöver det som allra mest.
Jag är inte så mycket för reklam men när man upptäcker något som är så utsökt gott som 槟榔 (bing-lang) så måste man skriva om det. Vad är binglang för något? Jag har ingen aning men det liknar en frukt, kanske en nöt doppad i utsökt gift som nog är av samma sorts gift som tobak är doppat i. Men man har ju hört att det inte är så.. att det svarta giftet är del av binglang. På engelska heter det “betel palm” och man plockar bort den bittra kärnan och tuggar på nöten och får i sig all saftighet. Efter ett tag börjar man känna samma effekt som från kaffe, och man spottar väldigt mycket. Utsökt! Mums! Och bara 5 kronor för 38 gram, det morsvarar ungefär 20 halvor av binglang nöt-frukten som man kan tugga i lika många timmar. I Sverige har man snus.. i Kina har man binglang! När man är färdig så spottar man ut den i kinesiskt manér på trottoaren för dom allra fattigaste att plocka upp och använda som bränsle till matlagningen.
